Fråga juristen · Dödsboets ekonomi
Dödsbo, bankkonto och räkningar – vem får betala vad?
Albin på Plasma MEDIA AB frågar Simon Dicksved vad familjen faktiskt ska göra med bankkonto, autogiro och räkningar under veckorna efter ett dödsfall.
Simons inledning
Räkningarna fortsätter komma även när familjen fortfarande försöker förstå vad som har hänt. Det första jag gör är därför att skilja mellan kostnader som skyddar boet, äldre skulder och avtal som kan avslutas. Sedan behöver man veta vem som har behörighet att agera. Den som råkar ha tillgång till posten eller nycklarna får inte automatiskt använda dödsboets pengar.
Albin: Vad händer med bankkontot när någon avlider?
Simon: Banken får normalt information om dödsfallet och kan spärra eller begränsa vissa tjänster som var personliga, exempelvis kort och internetbank. Pengarna tillhör däremot dödsboet och ska användas för boets kostnader och skulder innan något överskott fördelas. Exakt hantering skiljer sig mellan banker.
Kontakta banken och fråga vilka handlingar som krävs i det aktuella skedet. Före registrerad bouppteckning kan dödsfallsintyg med släktutredning, fakturor och fullmakter bli aktuella. Efter registreringen används bouppteckningen ofta för att visa vilka som företräder boet. Försök inte använda den avlidnes BankID eller kort; de är personliga och ska inte användas av anhöriga.
Albin: Vem får betala dödsboets räkningar?
Simon: Dödsbodelägarna förvaltar som utgångspunkt boet gemensamt. Praktiskt kan banken godta att vissa räkningar betalas direkt från den avlidnes konto när fakturan är ställd till den avlidne eller dödsboet. Skatteverket nämner att banker normalt kan hantera personliga kostnader mot uppvisad räkning, men bankens rutiner måste alltid kontrolleras.
Om en delägare ska sköta fler bankärenden behövs ofta fullmakt. Spara kopior av fakturor och betalningsbekräftelser. Den som betalar bör inte bara tänka ”den här räkningen brukar komma” utan kontrollera mottagare, period och om avtalet fortfarande ska gälla. Dödsboets pengar ska inte blandas med en anhörigs privata konto.
Albin: Vilka räkningar är viktigast den första tiden?
Simon: Prioritera sådant som skyddar boets egendom och förhindrar större skada: nödvändiga boendekostnader, försäkring, el och andra kostnader som behövs för att bostaden ska vara säker. Begravningskostnader och utgifter som uppstår med anledning av dödsfallet behöver också planeras. Var försiktig med gamla abonnemang och frivilliga tjänster som kanske ska avslutas.
Gör en lista med förfallodatum och markera vad som är kontrollerat. Om det finns risk att tillgångarna inte räcker ska man inte betala slentrianmässigt i den ordning kuverten öppnas. Då behöver dödsboets betalningsförmåga och möjliga dödsboanmälan eller annan hantering utredas innan medel används.
Albin: Ska autogiro och stående överföringar stoppas direkt?
Simon: De ska åtminstone kartläggas direkt. Vissa betalningar behöver fortsätta tillfälligt, medan andra avser tjänster som inte längre ska användas. Ett automatiskt avslut av allt kan exempelvis påverka försäkring eller bostad, men ett passivt låtande kan samtidigt göra att onödiga abonnemang fortsätter dra pengar.
Begär en översikt från banken och gå igenom avtalen ett i taget. Anteckna vem som kontaktat leverantören och från vilket datum avtalet ändras. Om en tjänst står i en efterlevandes namn eller används gemensamt måste man skilja mellan den avlidnes avtal och andra personers rättigheter. Säg inte upp något viktigt innan konsekvensen är klar.
Albin: Kan en anhörig lägga ut pengar privat och få tillbaka dem?
Simon: Det händer ofta att någon betalar en akut kostnad privat. Då ska kvitto, faktura, betalningsbevis och förklaring sparas. Återbetalning från dödsboet bör göras först när delägarna har överblick och är överens om att kostnaden hör till boet. Ett privat utlägg är inte samma sak som att personen automatiskt har företräde framför andra fordringsägare.
Ju mer ansträngd ekonomin är, desto försiktigare måste familjen vara. Betala inte stora kostnader privat i tron att dödsboet alltid kan ersätta dem. Fråga först om boets medel, försäkringar och kommunens rutiner. En tydlig utläggslista minskar senare diskussioner om vad som var nödvändigt och vem som betalade.
Albin: Hur gör man med skatteåterbäring och skattekonto?
Simon: Skatteverket kan betala ut pengar till ett konto som tillhör dödsboet eller via utbetalningsavi enligt sina aktuella rutiner. Om flera delägare saknar gemensam företrädare kan samtliga underskrifter krävas. Det går inte att styra dödsboets skatteåterbäring direkt till en anhörigs privata konto bara för att personen sköter administrationen.
Ett oskiftat dödsbo kan få ett organisationsnummer och ett nytt skattekonto. Kontrollera därför vilket OCR-nummer och vilket konto en inbetalning avser. Spara dödsboets bankkonto tillräckligt länge för skatt och slutreglering. Att tömma och avsluta kontot för tidigt kan skapa onödiga problem när en återbetalning eller kvarskatt kommer senare.
Albin: Hur redovisar man ekonomin för övriga delägare?
Simon: Börja enkelt: datum, mottagare, belopp, syfte och vilket underlag som finns. Lägg även in inkomster, återbetalningar och försäljningsbelopp. Kontoutdrag bör stämmas av mot listan. Det gör att alla kan förstå hur saldot har förändrats från dödsdagen fram till arvskiftet.
Redovisningen är inte bara till för en eventuell konflikt. Den hjälper familjen att upptäcka dubbla betalningar, missade fakturor och privata utlägg. Vid ett längre dödsbo kan man skicka en kort månadsöversikt. En personlig och professionell förvaltning innebär att den som inte sköter vardagen ändå ska kunna följa vad som händer.
Albin: När behöver man juridisk hjälp med dödsboets räkningar?
Simon: När skulderna kan vara större än tillgångarna, när delägarna är oense, när någon har gjort större uttag eller när det finns företag, fastighet eller utländska konton. Då är frågan sällan bara vilken faktura som ska betalas. Behörighet, prioritering, dokumentation och framtida skatt kan behöva bedömas tillsammans.
Ta med en saldolista, kända skulder, de största löpande kostnaderna och uppgift om vem som hittills har agerat. Ett första samtal kan avgränsas till vad som är brådskande och vad som bör pausas. Byrån tar inte över bevakning eller betalningsansvar förrän ett uppdrag har accepterats skriftligt.
En enkel ekonomilista för dödsboet
- Bankkonton och aktuella saldon
- Räkningar med förfallodatum och mottagare
- Autogiro och stående överföringar
- Försäkringar och nödvändiga boendekostnader
- Privata utlägg med kvitton
- Skatt, återbäring och kvarvarande avtal
Läs vidare om närliggande frågor
Albin: Om du ska sammanfatta – var börjar man?
Simon: Jag skulle börja med ett vanligt papper och skriva upp fem saker: datum, personer, större tillgångar, juridiska handlingar och den fråga som känns mest brådskande. Markera sådant som är osäkert i stället för att försöka gissa. Det låter kanske enkelt, men en sådan översikt visar ofta direkt om familjen behöver rådgivning, hjälp med ett dokument eller någon som håller ihop hela arbetet.
Därefter skulle jag kontrollera de aktuella myndighetskällorna och skilja huvudregeln från det som är speciellt i just dödsboet. Ett testamente, en fastighet, en amerikansk bank eller en oenig delägare kan förändra nästa steg. Skriv därför inte under och börja inte fördela egendom bara för att en allmän beskrivning verkar passa.
Du kan läsa vidare om hjälp med bouppteckning, testamente och dödsbon mellan Sverige och USA. Om du fortfarande inte vet var du ska börja kan du beskriva situationen i ett kostnadsfritt orienterande samtal. Då tittar vi på ordningen först och detaljerna därefter. Ett uppdrag börjar efter nödvändiga kontroller och skriftlig bekräftelse.