Hoppa till innehållet

Jurist i Stockholm · Hjälp i Mälardalen och digitalt

Fråga juristen · Testamente och laglott

Testamente och särkullbarn – vad gäller?

Albin på Plasma MEDIA AB frågar Simon Dicksved hur ett testamente fungerar i en bonusfamilj och vad som går – och inte går – att bestämma när det finns särkullbarn.

Av Simon Dicksved, jurist15 min läsningSakgranskad
Simon Dicksved, jurist
Simon Dicksved · jurist och grundare

Albin: Vad menas juridiskt med särkullbarn?

Simon: Ett särkullbarn är den avlidnes barn som inte samtidigt är barn till den efterlevande maken. Skillnaden blir viktig vid det första dödsfallet. Gemensamma barn väntar som huvudregel på sitt arv tills även den andra föräldern har avlidit, medan den avlidnes särkullbarn normalt har rätt att få ut sitt arv direkt efter bodelning och utredning av dödsboet.

I vardagligt tal används ibland bonusbarn, styvbarn och särkullbarn som om de vore samma sak. Det är de inte. Ett styvbarn som den avlidne inte är biologisk eller adopterande förälder till har ingen legal arvsrätt efter den avlidne. Om personen ska få arv krävs ett testamente. Därför börjar en genomgång med en exakt familjekarta: vem är barn till vem, finns adoptioner och har något barn avlidit och lämnat egna barn efter sig?

Albin: Får särkullbarn alltid ut hela arvet direkt?

Simon: Som huvudregel har särkullbarn rätt att få ut sin arvslott vid den egna förälderns död. Men bodelning ska normalt göras först när den avlidne var gift, och den efterlevande makens rättigheter kan påverka hur stor kvarlåtenskapen blir. Ärvdabalkens basbeloppsregel kan också få betydelse. Dessutom kan ett testamente förändra fördelningen, även om särkullbarnets laglott består om barnet begär jämkning i rätt tid.

Det går alltså inte att räkna direkt på bostadens marknadsvärde och anta att en viss andel ska betalas ut. Lån, enskild egendom, giftorättsgods, tidigare bodelningsfrågor, andra barn och skulder behöver först sorteras. När familjen säger att någon har rätt till en fjärdedel kan det därför vara oklart om de menar en andel av hela hushållets ekonomi, den avlidnes kvarlåtenskap eller nettot efter bodelning.

Albin: Kan ett testamente tvinga särkullbarnet att vänta?

Simon: Ett testamente kan ge den efterlevande maken ett starkare skydd, men det kan inte utan vidare ta bort bröstarvingens laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått enligt lag. Om testamentet inskränker laglotten behöver barnet påkalla jämkning inom sex månader från att testamentet delgavs på det sätt lagen anger. Missas fristen kan rätten gå förlorad.

Särkullbarnet kan frivilligt avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och får då i stället en rätt till efterarv. Det är barnets eget beslut och ska inte förväxlas med att testamentet automatiskt skjuter upp arvet. Innan någon skriver under ett godkännande eller avstående behöver personen förstå värdet, villkoren och hur rättigheten påverkas av den efterlevandes framtida ekonomi.

Albin: Hur beräknas laglotten när det finns flera barn?

Simon: Först bestäms den arvslott som varje bröstarvinge skulle ha fått utan testamente. Laglotten är sedan hälften av den arvslotten. Om den avlidne exempelvis har tre barn är varje barns arvslott i den förenklade grundsituationen en tredjedel av kvarlåtenskapen och laglotten en sjättedel. Men verkliga dödsbon kan påverkas av bodelning, förskott på arv, tidigare gåvor, efterarv och andra omständigheter.

Ett testamente behöver därför inte vara ogiltigt bara för att det ger den efterlevande maken mer än vad arvsordningen skulle ha gjort. Frågan är i stället om ett barn vill och kan begära jämkning för att få ut sin skyddade del. Jämkning gäller laglotten, medan klander av testamente handlar om andra ogiltighetsgrunder. De två åtgärderna ska inte blandas ihop.

Albin: Hur kan man skydda den efterlevande maken utan att skapa konflikt?

Simon: Börja med att vara konkret om målet. Är det viktigaste att den efterlevande kan bo kvar, att vissa tillgångar inte behöver säljas snabbt eller att alla barn behandlas ekonomiskt lika över tid? Ett testamente kan kombineras med försäkringslösningar, äktenskapsförord, ägarplanering och en genomtänkt likviditet. Varje verktyg har sin egen funktion och måste bedömas tillsammans.

Tydlig information före dödsfallet kan minska överraskningar, men familjesamtalet ersätter inte en korrekt handling. Barn ska inte pressas att lova att avstå från framtida rättigheter, och den efterlevande ska inte bygga sin ekonomi på ett informellt löfte. En professionell genomgång skiljer det juridiskt säkra från det som bara bygger på förhoppningen att alla kommer att vara överens senare.

Albin: Vilka formuleringar i testamentet behöver extra eftertanke?

Simon: Det gäller bland annat full äganderätt, fri förfoganderätt, efterarv, nyttjanderätt och särskilda förordnanden om bostad eller företag. Om den efterlevande får egendom med fri förfoganderätt finns begränsningar i möjligheten att bestämma över efterarvingarnas del genom ett eget testamente. Om en viss bostad pekas ut behöver man planera för att bostaden kan vara såld eller belånad när handlingen ska användas.

Det behöver också framgå vad som händer om ett barn avlider före testatorn, om makarna avlider nära i tid eller om familjeförhållandena förändras. En text som bara säger att den efterlevande ska ärva allt kan vara otillräcklig när laglott, efterarv och sekundära mottagare ska fungera tillsammans. Juridisk hållbarhet handlar lika mycket om reservlösningar som om förstahandsönskemålet.

Albin: Vilka misstag ser du i bonusfamiljers testamenten?

Simon: Ett vanligt misstag är att blanda ihop arvslott och laglott och lova den efterlevande ett skydd som testamentet inte ensamt kan ge. Ett annat är att glömma att den avlidnes särkullbarn och den efterlevandes egna barn har olika rättsställning. Standardmallar tar sällan hänsyn till vem som äger bostaden, om egendom är enskild eller hur tidigare gåvor ska behandlas.

Jag ser också risker när ett äldre testamente ligger kvar efter omgifte, separation eller nya barn. Ändringar skrivs ibland i marginalen utan korrekt bevittning, eller så finns flera original som säger olika saker. En översyn bör därför omfatta både texten och dokumenthanteringen: vilket dokument gäller, var finns originalet och har familjens faktiska förhållanden förändrats sedan det skrevs?

Albin: När bör en familj med särkullbarn ta hjälp av jurist?

Simon: Helst innan en konkret konflikt finns. Då går det att diskutera mål, räkna på några scenarier och samordna testamentet med bostad, försäkring och andra handlingar. Juridisk hjälp är särskilt värdefull när det finns flera barnkullar, stora värdeskillnader mellan tillgångar, företag, fastighet eller egendom i USA. Det är också klokt när någon i familjen har skyddat boende eller långsiktigt försörjningsbehov.

På sidan om jurist för testamente i Stockholm finns arbetsgången från första samtal till korrekt bevittning. Den som redan har fått del av ett testamente och tror att laglotten har kränkts bör i stället läsa om hjälp vid laglottskränkning och kontakta jurist snabbt, eftersom tidsfristerna kan vara avgörande.

Frågor att reda ut i en bonusfamilj

  • Vilka barn är gemensamma och vilka är särkullbarn?
  • Vad återstår efter bodelning, lån och skulder?
  • Vilket ekonomiskt skydd behöver den efterlevande?
  • Finns försäkring, äktenskapsförord eller tidigare gåvor?
  • Ska någon få efterarv och med vilken rätt?
  • När ska testamentet ses över nästa gång?

Läs vidare om närliggande frågor

Albin: Om du ska sammanfatta – var börjar man?

Simon: Jag skulle börja med ett vanligt papper och skriva upp fem saker: datum, personer, större tillgångar, juridiska handlingar och den fråga som känns mest brådskande. Markera sådant som är osäkert i stället för att försöka gissa. Det låter kanske enkelt, men en sådan översikt visar ofta direkt om familjen behöver rådgivning, hjälp med ett dokument eller någon som håller ihop hela arbetet.

Därefter skulle jag kontrollera de aktuella myndighetskällorna och skilja huvudregeln från det som är speciellt i just dödsboet. Ett testamente, en fastighet, en amerikansk bank eller en oenig delägare kan förändra nästa steg. Skriv därför inte under och börja inte fördela egendom bara för att en allmän beskrivning verkar passa.

Du kan läsa vidare om hjälp med bouppteckning, hjälp att skriva testamente och dödsbon mellan Sverige och USA. Om du fortfarande inte vet var du ska börja kan du beskriva situationen i ett kostnadsfritt orienterande samtal. Då tittar vi på ordningen först och detaljerna därefter. Ett uppdrag börjar efter nödvändiga kontroller och skriftlig bekräftelse.

Författare och sakgranskare

Simon Dicksved

Jurist och grundare av Juristbyrå Simon Dicksved AB. Master of Laws (LL.M.), Legal Studies, från Stockholms universitet. Verksam med juridiska frågor sedan 2018.

Texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall. Regler och myndighetsrutiner kan ändras.

Nästa steg

Börja med ett kostnadsfritt samtal.

Berätta kort vad som har hänt och vad du behöver hjälp med. Vi går igenom om byrån kan ta ärendet och vad ett rimligt nästa steg kan vara.