Redaktionell guide · Lagfart vid arv
Lagfart vid arv – när behövs dödsbolagfart?
När en fastighet ingår i arvet behöver ägandet registreras på rätt sätt. Börja med att skilja på att själv ärva fastigheten och att dödsboet ska sälja den.
Lagfart vid arv · kort svar
Vem ska bli registrerad ägare?
Den som ärver en fastighet söker normalt personlig lagfart. Om ett dödsbo ska sälja eller ge bort fastigheten behöver boet normalt först beviljas dödsbolagfart. En ensam dödsbodelägare söker däremot i regel personlig lagfart. Välj därför ansökningsväg efter ägandet och vad ni ska göra härnäst.
- Arv: registrera den eller de personer som får fastigheten.
- Försäljning från dödsbo: kontrollera om dödsbolagfart behövs före överlåtelsen.
- Handlingar: bouppteckning, arvskifte och fullmakter måste passa den aktuella situationen.
Första samtalet är kostnadsfritt. Ett uppdrag börjar först efter kontroller och skriftlig bekräftelse.

Tydliga steg, en personlig kontakt och en arbetsordning som går att förstå.
Simon Dicksved · jurist och grundarePersonlig lagfart eller dödsbolagfart – vad är skillnaden?
Lagfart registrerar vem som äger en fastighet. När en arvinge får fastigheten genom arv söks lagfart i arvingens namn. Vid flera nya ägare ska det framgå vilka som får fastigheten och med vilka andelar. För tomträtt används i stället inskrivning av tomträttsinnehav.
Dödsbolagfart registrerar dödsboet som ägare inför en försäljning eller gåva från boet. Lantmäteriet anger att boet först ska ansöka om och beviljas lagfart innan det överlåter fastigheten. En ansökan i fel namn kan därför fördröja nästa steg. Se myndighetens anvisningar för dödsbolagfart.
Gör inte en dödsbolagfartsansökan enbart därför att någon har avlidit. Frågan är om fastigheten ska överlåtas av boet eller tillfalla arvinge genom arv. En bostadsrätt har inte lagfart; där behöver ägarbytet i stället hanteras med bostadsrättsföreningen och andra berörda.
Vad gäller om du är ensam dödsbodelägare?
Lantmäteriet beskriver att ett dödsbo med en ensam delägare normalt inte ska överlåta fastigheten i boets namn. Den ensamma delägaren söker i regel personlig lagfart och kan därefter överlåta fastigheten. Kontrollera först att bouppteckningen verkligen visar en ensam delägare.
För ansökan behövs bland annat den registrerade bouppteckningen enligt myndighetens anvisningar. Testamente, särskild förvaltning eller andra omständigheter kan påverka bedömningen. Ta hjälp om handlingarna inte tydligt visar vem som har rätt till fastigheten.
Vilka handlingar behövs när ni är flera delägare?
När flera delägare fördelar fastigheten genom arvskifte behöver ansökan stödjas av en arvskifteshandling och den registrerade bouppteckningen. Skifteshandlingen ska visa dödsboet, hela fastighetsbeteckningen inklusive kommun, mottagare och andelar. Delägarnas underskrifter och eventuella fullmakter måste vara i ordning.
Om skiftet innehåller villkor behöver ni också kunna visa att villkoren är uppfyllda. Kontrollera Lantmäteriets krav vid arv utifrån om egendomen tillfaller en ensam delägare, flera delägare eller någon genom testamente. Det är inte samma bilagor i alla situationer.
Bankens hantering av lån är en egen fråga. Ett namnbyte i fastighetsregistret betyder inte att ett lån automatiskt övertas. Samordna därför finansieringen med banken innan ni skriver under ett upplägg där en arvinge ska behålla fastigheten och ersätta övriga.
Hur skickas ansökan in?
Det går att ansöka via Lantmäteriets e-tjänst eller per post. I e-tjänsten bifogas elektroniska kopior av originalhandlingarna enligt myndighetens instruktioner. Det innebär inte att en fastighetsöverlåtelse kan göras giltig med valfri elektronisk signering. Lantmäteriet kräver skriftligt undertecknade förvärvshandlingar.
Vid pappersansökan behöver ni följa anvisningarna om original, bestyrkta kopior och fullmakter. Förvara egna kopior och anteckna vad som skickats in. För förvärv från den 1 juli 2026 finns också stärkta identitetskrav. Kontrollera vilka svenska identitetsuppgifter som behöver anges, särskilt om en arvinge bor utomlands.
Vad kostar lagfart vid arv?
Vid arv och bodelning betalas normalt ingen stämpelskatt, men Lantmäteriet tar ut en expeditionsavgift. Ett köp eller ett annat överlåtelseupplägg kan behandlas annorlunda. Använd därför myndighetens aktuella information om stämpelskatt och avgifter i stället för att utgå från kostnaden för en vanlig bostadsaffär.
Om en delägare ska köpa ut de andra behöver både handlingens innebörd och ekonomin granskas. Det räcker inte att kalla en betalning för arv om upplägget juridiskt är något annat. Be om besked innan avtalen undertecknas.
Checklista innan ni ansöker
- Är det en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt?
- Ska egendomen ärvas eller säljas av dödsboet?
- Visar bouppteckningen en eller flera delägare?
- Är bouppteckningen registrerad och rätt bilagor tillgängliga?
- Stämmer fastighetsbeteckning, mottagare och andelar i handlingarna?
- Finns nödvändiga underskrifter, fullmakter och bevis om uppfyllda villkor?
- Har ni kontrollerat identitetskrav, bankens besked och rätt ansökningsväg?
Samla frågorna i en kort lista innan ni söker hjälp. Ett oklart ägande eller en felaktig skifteshandling är inte bara en blankettfråga. Läs om hjälp med arvskifte av fastighet och fullmakter i dödsbo om flera personer ska medverka.
För hela försäljningsförloppet finns guiden om bostadsförsäljning från dödsbo. Om nästa fråga gäller deklarationen kan ni läsa om skatt och underlag vid dödsboets bostadsförsäljning.
